Sagt och gjort.
Vi hängde kräftlyktor som Therése mamma hade med sig och dukade så fint vi bara kunde utifrån våra primitiva förutsättningar.
Ölen kyldes på ladan-vis - med kallvatten i en hink eftersom vi inte har något kylskål som rymmer öl för en hel kräftskiva.
Med kräftklonyp i pannan hjälper inte ens pussar.
Och när mörkret började falla tände vi lyktor på bordet och i fönstren, bet ihop mot den svala kvällsluften och skålade för vår första fest i ladan.
Akustiken!? Förvånansvärt bra med tanke på att det föredetta stallet är helt urblåst, både en, två och tre snapsvisor revs av under kvällen.
Och kräftlyktorna lös mysigt i taket och vi konstaterade att köket i ladan kommer att bli en helt fantastik plats att umgås på. För platsen vi satt på är densamma som vårt blivande köksbord kommer att stå på.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar