Om allt går som det ska har vi ett golv och kan spruta champagne ikväll

I eftermiddag (ja, det är ju väldigt snart) så kommer en betongbil och några gjutare för att gjuta vårt golv. Det känns ungefär lika spännande som att gå på en första date.



Så om allt går som det ska har vi ett golv ikväll och champagne i glasen. För vi har ju sparat på den här flaskan tills golvgjutningen. Men först ska vi bara packa in oss, ett barn och en hund i bilen, räta upp en golvbrunn, bygga klart en gjutram, flytta en byggpjäs bestående av sex sammafogade EU-pallar och ta oss från Malmö till Sjöbo.

Nu kör vi!

Nu är vi 20 cm närmare ett golv och vårt första klavertramp

Under helgen som gick jobbade vi oss 20 cm uppåt från lagret med stenkross som är det undre skiktet i vår nya grund. Vi har lagt två lager med cellplastblock, som fungerar som isolering i grunden för att kyla inte ska komma in underifrån.

När vi kom till ladan i lördags morse stod cellplastblocken och armeringsnäten fint levererat och uppställt på vår gårdsplan så det var bara för oss att sätta igång.



Oden hjälpte till och bar och placerade ut cellplastblocken och sa "fota mig när jag bär med en hand".



På ställen där cellplasten måste skäras till använde vi såg eller kniv. Ska man vara petig så började vi med en plastsåg men vår plastsåg har sett sina bästa dagar så efter ett tag bytte vi till en hederlig fogsvans och det gick också alldeles utmärkt.



Cellplasten läggs i två lager och dessa lager ska läggas omlott för att de ska hållas på plats. När all cellplast är utlagd fäster man den med hullingar, det är som stora plastspikar, de svarta prickarna ni ser i cellplasten på bilden nedan.



Och så avslutade vi helgen med att lägga in armeringsmattorna. Vi fick precis in dem hela på diagonalen genom den största av våra dörröppningar och det krävdes viss precision för att inte repa karmen. Nåde den som hade repat karmen!

Och det är nu vi kommer till VÅRT FÖRSTA LILLA KLAVERTRAMP.

Av någon anledning har vi fått för oss att golvvärmesystemet vi köpt skulle läggas ovanpå armeringen. Så vi jobbade på som bara den för att bli klara med armeringen i söndags. Vi trodde att uppvärmningen skulle bli effektivare om golvvärmen låg närmare golvytan. MEN efter att vi läst igenom monteringsanvisningen av golvvärmen visade det sig att golvvärmen ska läggas direkt ovanpå celplasten. Efter att vi pratat med leverantören av gollvvärmesystemet får vi veta att det är möjligt att lägga golvvärmen ovanpå armeringen men att värmen kan bli ojämn eftersom rören till golvvärmen har 90° spridningsvinkel, alltså, från röret sprids värmen 45° åt varje sida rakt uppåt och ju högre upp rören ligger, desto mindre är möjligheten för värmen från rören att mötas och därmed bli värmen på golvet fläckvis. Alltså får vi helt enkelt plocka upp armeringen igen och lägga golvvärmen under den. Det känns ju tråkigt men vi konstaterade precis att detta är vårt första klavertramp så vi tycker ändå inte att det är hela världen.

Nu gör vi om och gör rätt.

Sakta men säkert tar vi oss uppåt

Under helgen som gick fortsatte vi delvis med att dra avloppet men vi har också börjat mura upp lecablock på väggen. Dessa lecablock används för att isolera plattan från väggen så att vi inte får en köldbrygga. Det var spännande att få upp dem eftersom vi har murat upp den på den höjd som golvet senare kommer att vara på, alltså befinner vi oss fortfarande en bra bit under blivande golvnivå. Men vi jobbar oss uppåt. Sakta.



Till och med undertecknad fick förtroendet att mura. Och banne mig, jag har talang för det (vilket förvisso var föga förvånande... hrmm...)!





För att få upp lecablocken på rätt höjd pallade vi upp med tegelstenar och trästavar eftersom blocken inte ville sitta kvar på väggen med enbart murbruket. Så snart bruket brunnit kunde vi avlägsna sockeln.

Sakta men säkert går det alltså framåt...

Nu fyller vi på i golvet

Förra helgens projekt var att gräva ur och jämna till jordlagret här inne. Under den gångna helgen har vi börjat med att fylla på med nytt material till grunden i vårt blivande kök.

Vi började med att lägga ut en fiberduk över för att det grus som vi sedan fyller på med inte ska tryckas neråt och orsaka sättningar längre fram.



Det är ett riktigt handarbete att få in gruset eftersom det enda alternativet är att köra in det på skottkärra, detta innebär att vi får skyffla och köra en hel del.



Vi har även grävt ner två stycken slangar genom hela rummet. I dessa kommer vi sen att dra slangar för jordvärme som kommer att vara den primära uppvärmningen av ladan. Vi har ju stor tomt så jordvärme lämpar sig bra av den anledningen.



Vi ska även lägga ut avloppet och under helgen började vi att lägga ut rören på rätt plats, arbetet att gräva ner dem sparar vi till nästa helg.

En liten utgrävning

Vi ägnade helgen åt en ytterligare utgrävning i det gamla stallgolvet i rummet som ska inhysa badrum, kök och teknikrum. Ett arbete som vi trodde skulle ta några timmar tog oss två dagar, några hundra skottkärrelass och ett par onda ryggar. Att gräva för hand är ingen barnlek!

Varför i hela fridens namn gräver vi mer?

Tyvärr så blev vi tvungna att gräva lite till för att få ett bra underlag för gjutningen. Ovanpå jorden kommer vi att lägga ett lager stenkross, ovanpå det isolering och ovanpå isoleringen golvvärme. Däremellan kommer givetvis armering in. Och inte minst avloppsrör och rör där vi ska dra elkablar. Vi kommer dessutom att mura upp nya innerväggar så underlaget måste även tåla belastningen av de nya väggarna. Det är alltså lite att tänka på.

Så här såg det ut under arbetets gång. Vi grävde bort c:a 10 cm av detta jordlager som är uppblandat med sten och som under årens lopp blivit hårt packat.

Vi har även grävt ett dike rakt genom rummet, här kommer vi att gräva ner två rör där vi senare ska kunna dra in jordvärme.

För att stenkrossen inte ska tränga ner i jorden när det belastas uppifrån av betongen lägger vi att lager markduk/fiberduk emellan.

Nästa färdigt! Längs med den bortre väggen gräver Marcus ett dike där avloppet till både kök och badrum ska gå.

För ett år sedan såg rummet ut så här:

Vi har alltså tagit några rejäla kliv bakåt men från och med nu ska vi faktiskt bara kliva framåt i det här rummet.

Rivning av väggar

Under jul- och nyårsledigheten passade vi på att riva gips, isolering och reglar från innerväggarna i den isolerade delan av ladan. Vi hade ju börjat tjuvriva lite innan av ren nyfikenhet för att se vad som fanns bakom och för att mäta upp ladan så vi anade och hoppades på att väggarna skulle se lika bra ut överallt. Och det gjorde de också. Vi gjorde ju även vissa fynd innanför väggarna, bland annat upptäckte vi att det både gått och bott möss i precis alla väggar och i all isolering (och det gjorde ju att det kändes himla skönt att få bort allt det gamla) och så hittade vi även spår av människor. Närmare bestämt från Sören. Och spåren av Sören var ju betydligt trevligare än musspåren.

Att riva väggarna tog ungefär en sex timmar. Till vår hjälp hade vi två kofötter, bräckjärn eller vad vi nu ska kalla det, ett stort och ett lite mindre. Vi använde även baksidan av en yxa istället för en slägga på några ställen där vi behövde slå på reglarna. Och såklart gick det åt en hel del mankraft också.

Yxa och två bräckjärn från Biltema (för övrigt Therese julklapp från Marcus).

Före rivningen. Taket som dominerar denna bild kommer vi troligtvis att behålla som det är.

Före rivningen-bild.

Vi började lite försiktigt med en vägg.

All el i ladan är utanpåliggande, vilket gjorde att vi inte behövde ta hänsyn till el i väggarna när vi rev, himla smidigt. På alla väggar utom den första började vi med att skruva bort väggkontakter, lösgjorde alla kablar snurrade ihop dem med buntband.

Första hörnet klart.

Resultatet av sex timmars rivnings- och röjningsarbete. Och då ligger även några hundra kilo gipsskivor utanför bild.

Efter: Fina väggar som behöver bättras med puts på vissa ställen och fantastiska tegelvalv runt dörrarna.

Att riva var otroligt spännande och man ser också ett snabbt resultat. Nu återstår "bara" att riva upp det isolerade golvet som vi befarar är lika bebott av möss som de nyss rivna väggarna.

10 saker du bör tänka på om du vill bygga om en ladugård

Det finns en herrans massa saker som man bör tänka på när man letar efter en lada att bygga om till hus. För att hjälpa er som är intresserade av att göra något liknande vårt projekt bjuder vi här på en tiopunkterslista med sådant som är bra att tänka på innan köp:

1. Läge - Location, location, location: Ska man satsa på ett sånt här projekt måste man veta att man kommer att trivas där när projektet är genomfört och att man vid en eventuell försäljning kan få tillbaka pengarna man investerat (om inte annat är banken intresserad av det...).


2. Area - hur många kvadrat behöver ni: Fundera över vad vilka ytor ni behöver för ert boende, framförallt för umgänge, matlagning och sovplatser. Både för stort och för litet kan skapa problem av olika slag. För stort kan t.ex. skapa onödigt stora kostander, både vid renovering och senare vid drift. För litet kan innebära att du/ni växer ur boendet snabbt och fastigheten betingar ett lägre pris vid försäljning. Vi ansåg att en area på 120-180 kvm var passande för vårt behov.


3. Konstruktion: Det är viktigt att tänka på om det ens är möjligt att bygga om ladugården till hus utifrån det behov du/ni har och vad som kan gå förlorat på det i form av den ursprungliga karaktären. Fundera på hur huset ska isoleras i tak och väggar. Ta reda på vad som behöver göras med tak, väggar och golv för att få det beboeligt. Ta reda på vilka möjligheter det finns t.ex. att dra in avlopp, vatten och elektricitet.


4. Brunn: Vi hade turen som köpte en tomt där brunn redan fanns men brunn finns självklart inte i anslutning till alla ladugårdar. Ta reda på hur  ni ska få vatten till ert nya boende. Om det finns en brunn - ta reda på hur tillgången på vatten ser ut i brunnen eftersom brunnar kan sina. Att gräva en ny brunn kan vara mycket kostsamt. Till en ny brunn måste även vattenledningar dras under tjäldjup, ta reda på hur marken ser ut då missgynnande markförhållanden kan leda till stora kostnaden.


5. Avlopp: Finns avlopp i anslutning till ladan och fungerar det i såna fall? Ta reda på vad som gäller för avlopp i den aktuella kommunen.


6. El: Finns det elektricitet inkopplat till tomten? Om inte - kolla upp kostnaden för att dra dit det, kostnaden för att dra in el är från c:a 20 000 kr och uppåt beroende på vart i landet man bor.


7. Bygglov: Får man ens bygga om ladan till bostad? I och med att man byter verksamhet på fastigheten krävs alltid ett bygglov. För bygglov behöver man framställa ritningar, ha en kontrollansvarig och, om kommunen kräver det, även en konstruktör. Se även till att konsultera något som är kunnig inom byggande och ur en planlösning bör utformas, t.ex. en arkitekt. Äldre byggnader i kulturlandskap kan t.ex. anses ha ett bevaranadevärde, vilket man bör ha i åtanke när man ritar upp sitt förslag till förändringar. Vi ansökte om förhandsbesked om bygglov innan vi köpte tomten och ladan, något att rekommendera så att man inte står och har köpt en fastighet som inte får byggas om, mer om förhandsbesked kan ni läsa här. Kostnaden varierar mellan olika kommuner men man bör avsätta minst 50 000 kr för bygglov och kostnader relaterade till det.


8. Uppvärmning: Uppvärmningen styrs såklart av hur du ska använda huset och hur huset är byggt. Fundera över vilka möjligheter som finns för ditt hus. Det blir även en ekonomiskt avvägning som bör göras i förhållande till den framtida driftkostnaden.


9. Restid: Hur lång tid tar det att åka till er dröm? Det bör inte ligga för långt bort och inte heller för nära. Resan till och från projektet får inte kännas för påfrestande då den kommer att göras många gånger. För oss var det viktigt att det var så pass långt bort att vi "kom bort från stan" men ändå så pass nära att det inte blev en jobbig resa dit. Resultatet blev 45 minuters avslappnande bilfärd på trafiksäker och vacker väg.


10. Grannar: Knacka på och hälsa på grannarna innan ni gör en affär. Fråga dem om fastigheten, omgivningen etc. På landet är bra grannar guld värda. Vi har tre fantastiska grannfamiljer längs vår väg och har fått mycket information om fastigheten genom dem. Passa på att förankra ert projekt hos dem och bjud in dem för att titta, på så sätt kan ni undvika obehagliga överklaganden mot bygglovet.

10 saker du bör tänka på om du vill bygga om en ladugård

Det finns en herrans massa saker som man bör tänka på när man letar efter en lada att bygga om till hus. För att hjälpa er som är intresserade av att göra något liknande vårt projekt bjuder vi här på en tiopunkterslista med sådant som är bra att tänka på innan köp:

1. Läge - Location, location, location: Ska man satsa på ett sånt här projekt måste man veta att man kommer att trivas där när projektet är genomfört och att man vid en eventuell försäljning kan få tillbaka pengarna man investerat (om inte annat är banken intresserad av det...).
2. Area - hur många kvadrat behöver ni: Fundera över vad vilka ytor ni behöver för ert boende, framförallt för umgänge, matlagning och sovplatser. Både för stort och för litet kan skapa problem av olika slag. För stort kan t.ex. skapa onödigt stora kostander, både vid renovering och senare vid drift. För litet kan innebära att du/ni växer ur boendet snabbt och fastigheten betingar ett lägre pris vid försäljning. Vi ansåg att en area på 120-180 kvm var passande för vårt behov. 
3. Konstruktion: Det är viktigt att tänka på om det ens är möjligt att bygga om ladugården till hus utifrån det behov du/ni har och vad som kan gå förlorat på det i form av den ursprungliga karaktären. Fundera på hur huset ska isoleras i tak och väggar. Ta reda på vad som behöver göras med tak, väggar och golv för att få det beboeligt. Ta reda på vilka möjligheter det finns t.ex. att dra in avlopp, vatten och elektricitet.
4. Brunn: Vi hade turen som köpte en tomt där brunn redan fanns men brunn finns självklart inte i anslutning till alla ladugårdar. Ta reda på hur  ni ska få vatten till ert nya boende. Om det finns en brunn - ta reda på hur tillgången på vatten ser ut i brunnen eftersom brunnar kan sina. Att gräva en ny brunn kan vara mycket kostsamt. Till en ny brunn måste även vattenledningar dras under tjäldjup, ta reda på hur marken ser ut då missgynnande markförhållanden kan leda till stora kostnaden.
5. Avlopp: Finns avlopp i anslutning till ladan och fungerar det i såna fall? Ta reda på vad som gäller för avlopp i den aktuella kommunen.
6. El: Finns det elektricitet inkopplat till tomten? Om inte - kolla upp kostnaden för att dra dit det, kostnaden för att dra in el är från c:a 20 000 kr och uppåt beroende på vart i landet man bor.
7. Bygglov: Får man ens bygga om ladan till bostad? I och med att man byter verksamhet på fastigheten krävs alltid ett bygglov. För bygglov behöver man framställa ritningar, ha en kontrollansvarig och, om kommunen kräver det, även en konstruktör. Se även till att konsultera något som är kunnig inom byggande och ur en planlösning bör utformas, t.ex. en arkitekt. Äldre byggnader i kulturlandskap kan t.ex. anses ha ett bevaranadevärde, vilket man bör ha i åtanke när man ritar upp sitt förslag till förändringar. Vi ansökte om förhandsbesked om bygglov innan vi köpte tomten och ladan, något att rekommendera så att man inte står och har köpt en fastighet som inte får byggas om, mer om förhandsbesked kan ni läsa här. Kostnaden varierar mellan olika kommuner men man bör avsätta minst 50 000 kr för bygglov och kostnader relaterade till det.
8. Uppvärmning: Uppvärmningen styrs såklart av hur du ska använda huset och hur huset är byggt. Fundera över vilka möjligheter som finns för ditt hus. Det blir även en ekonomiskt avvägning som bör göras i förhållande till den framtida driftkostnaden.
9. Restid: Hur lång tid tar det att åka till er dröm? Det bör inte ligga för långt bort och inte heller för nära. Resan till och från projektet får inte kännas för påfrestande då den kommer att göras många gånger. För oss var det viktigt att det var så pass långt bort att vi "kom bort från stan" men ändå så pass nära att det inte blev en jobbig resa dit. Resultatet blev 45 minuters avslappnande bilfärd på trafiksäker och vacker väg.
10. Grannar: Knacka på och hälsa på grannarna innan ni gör en affär. Fråga dem om fastigheten, omgivningen etc. På landet är bra grannar guld värda. Vi har tre fantastiska grannfamiljer längs vår väg och har fått mycket information om fastigheten genom dem. Passa på att förankra ert projekt hos dem och bjud in dem för att titta, på så sätt kan ni undvika obehagliga överklaganden mot bygglovet.