Om allt går som det ska har vi ett golv och kan spruta champagne ikväll

I eftermiddag (ja, det är ju väldigt snart) så kommer en betongbil och några gjutare för att gjuta vårt golv. Det känns ungefär lika spännande som att gå på en första date.



Så om allt går som det ska har vi ett golv ikväll och champagne i glasen. För vi har ju sparat på den här flaskan tills golvgjutningen. Men först ska vi bara packa in oss, ett barn och en hund i bilen, räta upp en golvbrunn, bygga klart en gjutram, flytta en byggpjäs bestående av sex sammafogade EU-pallar och ta oss från Malmö till Sjöbo.

Nu kör vi!

Bråkar ni aldrig? Golvkonflikten del 1

Vi får ofta frågan "bråkar ni aldrig?" eller "är ni alltid överens om hur ni ska ha det?". Och det är givetvis en befogad fråga.

För inte kan man väl gå igenom en helt konfliktlös renovering?

Det går säkert. Men att inte vara överens om allt är nog snarare en regel än ett undantag. Vi är ABSOLUT INTE överens om allt. Däremot är vi överens om det mesta, vilket är väldigt skönt. Hade vi inte varit det så hade nog vår renoveringsresa inte varit lika rolig.

Men nu har vi en konflikt. En golvkonflikt.

Vi har sedan länge bestämt att vi ska ha betonggolv. Eller åtminstone känslan av ett betonggolv. Vi har nu senast diskuterat huruvida via ska ha slipad betong eller flytspackel som slutyta. So far so good.

Tills arkitekten får en idé.

Och ja, det är visserligen hans jobb att komma med idéer och han gör det fantastiskt bra. Men en dag, helt hipp som happ, kommer Marcus hem med kalkstensplattor och tycker att ett golv i kalksten vore på sin plats istället för ett betonggolv. Kalksten är otroligt vackert, det råder det inte den minsta tvekan om. Men ett golv i kalksten innebär en betydligt högre kostnad än vad vi har räknat med. Samtidigt är vi överens om att inte kompromissa i vårt drömprojekt.



Så nu ligger det där på sovrumsmattan, de fyra kalkstensproverna, likt en barriär i en konflikthärjad zon.

Och förhandlingarna i golvkonflikten fortsätter.

 

 

 

Första steget mot värme i golvet

I söndags fick vi några timmar vid ladan och passade på att dra golvvärmeslingorna. Vi har ju sedan tidigare erkänt vårt lilla misstag att vi lagt ut armeringsmattorna innan golvvärmen, vilket blev fel så vi fick klippa upp najtråden som vi sammanfogat mattorna med och sedan kunde vi luta armeringsmattorna mot en vägg. Innan vi började arbetet med golvvärmen hade vi vår granne, Brandt, på plats för konsultation. Brandt är pensionerad rörmockare och har länge haft en rörfirma. Det var för övrigt han som tipsade oss om att vi skulle gräva in två rör i plattan för att kunna dra jordvärmen och för att det inte ska bildas permafrost som kan knäcka betongplattan underifrån.

Och så var det bara för oss att lägga ut rörskenor (de gråa skenorna som golvvärmen löper igenom) och sedan dra de fem slingorna enligt ritningen och instruktionerna vi fått från golvvärmeleverantören.



Och så här blev resultatet med c:a 320 meter slang. Själva arbetet med att bara lägga ut slangen tog c:a 2-3 timmar effektiv tid. I badrummet är det en separat slinga med tanke på att man ska ha möjligheten att enbart värma upp badrummet under sommaren då vi troligtvis kommer att vilja ha värme här men inte i övriga delar där vi nu lagt ut värmeslingor. Golvvärmeleverantören gör en ritning (enligt den ovan) med flera slingor i samma längd, vilken är viktig att följa. Om slingorna inte läggs i samma längd skulle en slinga stjäla tryckte från de andra slingorna och ge ojämn värme.



Slingorna börjar och slutar i vårt teknikrum som är precis till vänster utanför bilden ovan. I detta rum kommer vi att gömma "husets hjärta" och alla de  apparater, såsom värmepump vattentank, som behövs för att huset ska fungera.

Och så var vi ännu ett steg närmare att få detta golv färdigt.

Nu är vi 20 cm närmare ett golv och vårt första klavertramp

Under helgen som gick jobbade vi oss 20 cm uppåt från lagret med stenkross som är det undre skiktet i vår nya grund. Vi har lagt två lager med cellplastblock, som fungerar som isolering i grunden för att kyla inte ska komma in underifrån.

När vi kom till ladan i lördags morse stod cellplastblocken och armeringsnäten fint levererat och uppställt på vår gårdsplan så det var bara för oss att sätta igång.



Oden hjälpte till och bar och placerade ut cellplastblocken och sa "fota mig när jag bär med en hand".



På ställen där cellplasten måste skäras till använde vi såg eller kniv. Ska man vara petig så började vi med en plastsåg men vår plastsåg har sett sina bästa dagar så efter ett tag bytte vi till en hederlig fogsvans och det gick också alldeles utmärkt.



Cellplasten läggs i två lager och dessa lager ska läggas omlott för att de ska hållas på plats. När all cellplast är utlagd fäster man den med hullingar, det är som stora plastspikar, de svarta prickarna ni ser i cellplasten på bilden nedan.



Och så avslutade vi helgen med att lägga in armeringsmattorna. Vi fick precis in dem hela på diagonalen genom den största av våra dörröppningar och det krävdes viss precision för att inte repa karmen. Nåde den som hade repat karmen!

Och det är nu vi kommer till VÅRT FÖRSTA LILLA KLAVERTRAMP.

Av någon anledning har vi fått för oss att golvvärmesystemet vi köpt skulle läggas ovanpå armeringen. Så vi jobbade på som bara den för att bli klara med armeringen i söndags. Vi trodde att uppvärmningen skulle bli effektivare om golvvärmen låg närmare golvytan. MEN efter att vi läst igenom monteringsanvisningen av golvvärmen visade det sig att golvvärmen ska läggas direkt ovanpå celplasten. Efter att vi pratat med leverantören av gollvvärmesystemet får vi veta att det är möjligt att lägga golvvärmen ovanpå armeringen men att värmen kan bli ojämn eftersom rören till golvvärmen har 90° spridningsvinkel, alltså, från röret sprids värmen 45° åt varje sida rakt uppåt och ju högre upp rören ligger, desto mindre är möjligheten för värmen från rören att mötas och därmed bli värmen på golvet fläckvis. Alltså får vi helt enkelt plocka upp armeringen igen och lägga golvvärmen under den. Det känns ju tråkigt men vi konstaterade precis att detta är vårt första klavertramp så vi tycker ändå inte att det är hela världen.

Nu gör vi om och gör rätt.

Det är insidan som räknas

Nu har vi fullt fokus på insidan av ladan, det första arbetet vi har framför oss är att sätta panel på insidan av gavelspetsarna. Vi har ju påbörjat arbetet redan, vilket vi skrev om här.



Vi har hitintills hunnit färdigställa en gavel och resultatet blev bättre än vi hade förväntat oss eftersom färgen på eken stämmer mycket bättre överens med färgen på ladans befintliga träkonstruktion än vi hade trott. Vi har dock satt panelen tätare än vad vi först hade räknat med så arbetet stannar nu av lite eftersom vi måste beställa mer virke för att kunna slutföra motstående gavel.

Åt vilket håll barkar det på väggarna?

Jodå, det barkar framåt åtminstone. Speciellt går det framåt med panelen på gavelspetsarna inuti ladan.

Gavelspetsarna kommer att få samma stående ekpanel som på utsidan av ladan - galet, vi vet. Ekpanelens varande eller icke varande är hitintills vår största konflikt eftersom undertecknad (Therése) varit skeptisk till den. Den kändes alldeles för grov för att vara på insidan. Men eftersom jag i många fall litar på Marcus känsla för estetisk gav jag mig efter flera diskussioner.



På den här bilden ser ni hur panelen ser ut på utsidan. Tänk samma lika på insidan men utan bark i kanterna och lite ljusare eftersom insidan inte ska oljas in.

Under julledigheten fick vi virke och Marcus har hitintills satt panel på ena gaveln. Det tar ganska lång tid att förbereda eftersom alla plankor ska barkas av innan monteringen och att varje planka väger sisådär 30 kg gör dem svårhanterade. Det är inget man direkt slänger upp på byggställningen.



 



 

Vi har köpt ett avbarkningsverktyg på auktion, det är ett helt fantastiskt verktyg och utan det hade nog avbarkningen tagit betydligt längre tid än den gjorde.



 



Så här blir resultatet av avbarkningen.

Plankorna ovan sitter numera på insidan av vår västra gavel, vi återkommer snart med bilder som visar slutresultatet.

 

Ek, tegel, betong, marmor, mässing, mahogny och kalkputs

Under årets gång har valet av material till ladan vuxit fram allt eftersom. Vi kommer att arbeta med få material och låta samma material gå igen på flera ställen, både interiört och exteriört. Vi har även fokuserat på klassiska och naturliga material som passar med både ladans karaktär och även vår personliga smak.



 

EK

Eken har redan gjort sitt intågande på ladan och finns än så länge i alla utvändiga snickerier förutom fönster och dörrar. Eken kommer även att vara det träslag som dominerar ladans interiör. Vi kommer att bygga köket i ek och ett rejält matbord i ek, med plats för både vänner och familj, ska stå mitt i köket. På loftet, där vi kommer att inreda tre sovrum kommer golvet att vara hyvlade ekplankor och väggarna ska kläs i träpanel i (förhoppningsvis) rödek.

TEGEL

Redan idag har murstocken en central plats i ladan. Till en början hade vi tänkt att murstocken skulle putsas och målas med kalkfärg. Men bara några dagar innan murarna satte igång arbetet med murstocken bestämde vi oss för att den skulle få vara i synligt tegel. Det är vi väldigt glada för idag eftersom det gamla teglet vi använt har fin patina och karaktär. Teglet återkommer även i våra dörröppningar, runt några av fönstren och som gnistskydd runt kaminen.

BETONG

Jag tror att man antingen älskar eller hatar betong. Vi ä l s k a r betong. Så pass mycket att vi valt att ha betonggolv i hela bottenvåningen (med undantag för hallen och badrummet). När vi väl börjar anlägga uteplatser utanför ladan ska dessa gjutas i betong. Ladans väggar är också i betong och därför passar det extra bra att låta golven ha den råa karaktären som betongen ger.

MARMOR

Köket kommer att ha bänkskiva och stänkskydd i marmor. Vi är oftast överens om material till ladan MEN i detta fallet är vi inte helt samstämmiga om vilken typ av marmor det ska vara. Hur som helst så kommer samma marmor som i köket att användas i badrummet, dels till badrumsgolv men också som toppskiva på en hylla som ska byggas längs med en av badrummets långsidor.

MÄSSING

Mässing har fått en riktig revival nu men är samtidigt ett klassiskt material som bara blir vackrare med tiden. Vi kommer att ha alla beslag såsom dörrhandtag i mässing. Alla blandare i badrummet kommer också att vara i mässing och små detaljer som handdukshängare. Vi planerar även att ha kåpan runt spisfläkten i mässing. Det är inte nådigt vad tjusigt det skulle kunna bli.

MAHOGNY

Alla våra fönster och dörrar (förutom innerdörrar) är i det vackra träslaget mahogny. Mahogny är ett beständigt material som inte kräver så mycket underhåll och det åldras även vackert.

KALKPUTS

Sist men inte minst kommer vi att ha putsade väggar, både in- och utvändigt. Utvändigt är ladan rappad och på några ställen måste vi göra lagningar innan vi kan måla med kalkfärg. Invändigt kommer vi att putsa väggarna i det gamla stallet som ska bli kök och badrum och på den gamla logen ska den befintliga putsen lagas upp innan de kan målas.

Vi tänker utifrån filosofin att hellre låta samma material återkomma på flera ställen än att hela tiden blanda in nya material. Det är även ett krav att de ska passa med ladans karaktär och tiden då ladan byggdes. Därför vill vi inte blanda in t.ex. gipsväggar med tapeter - det passar helt enkelt inte in i vår ganska råa, gamla ladugård.