Rivning av väggar

Under jul- och nyårsledigheten passade vi på att riva gips, isolering och reglar från innerväggarna i den isolerade delan av ladan. Vi hade ju börjat tjuvriva lite innan av ren nyfikenhet för att se vad som fanns bakom och för att mäta upp ladan så vi anade och hoppades på att väggarna skulle se lika bra ut överallt. Och det gjorde de också. Vi gjorde ju även vissa fynd innanför väggarna, bland annat upptäckte vi att det både gått och bott möss i precis alla väggar och i all isolering (och det gjorde ju att det kändes himla skönt att få bort allt det gamla) och så hittade vi även spår av människor. Närmare bestämt från Sören. Och spåren av Sören var ju betydligt trevligare än musspåren.

Att riva väggarna tog ungefär en sex timmar. Till vår hjälp hade vi två kofötter, bräckjärn eller vad vi nu ska kalla det, ett stort och ett lite mindre. Vi använde även baksidan av en yxa istället för en slägga på några ställen där vi behövde slå på reglarna. Och såklart gick det åt en hel del mankraft också.

Yxa och två bräckjärn från Biltema (för övrigt Therese julklapp från Marcus).

 

Före rivningen. Taket som dominerar denna bild kommer vi troligtvis att behålla som det är. 

Före rivningen-bild.

 

Vi började lite försiktigt med en vägg.

 

All el i ladan är utanpåliggande, vilket gjorde att vi inte behövde ta hänsyn till el i väggarna när vi rev, himla smidigt. På alla väggar utom den första började vi med att skruva bort väggkontakter, lösgjorde alla kablar snurrade ihop dem med buntband.

Första hörnet klart.

 

Resultatet av sex timmars rivnings- och röjningsarbete. Och då ligger även några hundra kilo gipsskivor utanför bild.

 

Efter: Fina väggar som behöver bättras med puts på vissa ställen och fantastiska tegelvalv runt dörrarna.

 

Att riva var otroligt spännande och man ser också ett snabbt resultat. Nu återstår "bara" att riva upp det isolerade golvet som vi befarar är lika bebott av möss som de nyss rivna väggarna.

 

 

Vad vi hittade bakom en riven vägg

Nu tänkte vi fira fredagskväll med vitvinskokta musslor, det är vår fredagstradition. Och så laddar vi för en lördag och söndag i ladan med rivning, eldning och korvgrillning. Och alla som vill är välkomna att stanna, säga hej och återigen konstatera att "det är mycket att göra".

Förra helgen rev vi gips, isolering och reglar från innerväggarna i kontoret. Förutom en massa musgånger och musbajs hittade vi betydligt trevligare saker såsom väldigt fina originalväggar bakom och även lite klotter...

"Sören was here"

Man kan ju inte bli annat än nyfiken på vem den där Sören faktiskt är. Sören som uppenbarligen varit och klottrat med en spritpenna på ladugårdsväggen. Spontant tänker man ju att det är ett småglin, eftersom det ju är småglin som springer och klottar "X was here". Men Sören låter inte som något småglin och det gör ju den här lilla oförargliga taggen extra charmig. Man kan ju inte låta bli att bli lite nyfiken på vem Sören är. Vi återkommer när vi vet mer om honom. Vi kommer att ha kök mot den här väggen och det är ju faktiskt lite smått lockande att låta rutan runt Sörens tagg förbli som den är. Lite som en tavla över det tidigare livet på gården. Lite för att hedra denne Sören, trots att vi inte har en susning om vem han är. Vå måste nog luska lite kring den där Sören.

To be continued...

Hökatorps Slott -Men det är ju en lada!?

Om man vill skicka post till oss är adressen Hökatorps Slott. Fint som snus tänker ni kanske nu. Men så fint är det faktiskt inte. Det är ju bara en lada. En lada utan några som helst faciliteter, vilket gör det extra kul att ha adressen Slott. För övrigt finns det inte ens något slott så långt ögat kan nå från vår tomt.

Vår lada är egentligen en gammal smedja och hade länge namnet Hökatorps Smedja. Detta var även namnet på ett par tidigare ägares företag och när de sålde och flyttade från huset som tidigare stod på tomten fick inte köparna behålla adressen Hökatorps Smedja eftersom detta numera också var ett företagsnamn. Paret som vi köpte tomten av fick alltså äran att hitta på en ny adress till sitt hus. För varje riktig gård i Skåne ska ha ett eget namn. Och de ansökte helt enkelt om att få anta adressen Hökatorps Slott - och fick märkligt nog ja!

Så numera - och ironiskt nog - har vi adressen Hökatorps slott.

/Slottsfrun & Slottsherren