En riktigt bra dag med riktigt fina loppisfynd

Vi har haft en riktigt bra dag i ladan idag. Vi har lagat upp planket mot vägen som var i behov av en ansiktslyftning och så kom vår granne, Tore, förbi och pratade en stund. Tore har bott i trakten hela sitt liv och kan mycket om vår gårds historia, vilket alltid är lika spännande.

MEN det bästa på hela dagen var vår loppisutflykt som resulterade i följande:

En trälåda med spik som egentligen skulle kunna betraktas som skrot. Men de är handsmidda och faktiskt väldigt fina och vi tänker att vi ska kunna använda dem som snygga krokar bland annat. Och så är ju lådan fin, bara den.

Hela förra helgen försökte vi oss på alla möjliga (och omöjliga...) metoder att slipa en yxa på. Till slut kom Tore och erbjöd oss att följa med till hans verkstad för att slipa den. Som ett skänk från ovan låg en Hägglundsslip i ett hörn på loppisen och Marcus blev eld och lågor och lyckades till slut övertyga mig om att den skulle få följa med hem.

Under veckan som gått har vi försökt Googla oss fram till köpställen för mässingskranar, dock utan överdriven framgång. Men denna hittade vi på loppisen. Nästa steg är bara att rengöra den.

Gårdens historia

Hökatorps Slott, som är namnet på vår gård är egentligen en gammal smedja - Hökatorps Smedja. Smedjan tillhörde en större gård som ligger några hundra meter från vår tomt men styckades av under 1960-talet.

Fram till våren 2012 stod även en traditionell korsvirkeslänga på tomten. Denna tror vi uppfördes under sent 1800-tal. Till en början var det just en smedja i huset som senare byggdes om till två lägenheter och under 1960-talet till ett enfamiljshus. Olyckligtvis brann huset ner, så gott som till grunden i slutet av mars 2012 och ladugårdsbyggnaden blev då ensam kvar på tomten. Tack och lov var familjen som då ägde huset bortresta. Skånskan skrev om denna tragedi här.

Marcus har alltid beklagat sig över alla vackra och gedigna ladugårdsbyggnader som bara står och förfaller och med detta i åtanke kände vi ett kall att ta oss an den ensamma ladan som blev kvar på tomten. Från början var vi faktiskt på jakt efter en traditionell skånelänga och det var i sviterna av en besvikelse vid en visning av en skånelänga någon kilometer bort som vi hittade till vår lada första gången. Det var då den här lilla kärlekshistorien började.



Ladugårdsbyggnaden är från omkring 1920-talet och har den gamla charmen såsom tegelsättning runt dörrar och fönster, gjutjärnsfönster, rejäla portar och kalkputsad fasad, bevarad. Vår plan är att gå varsamt fram med renoveringen för att behålla den gedigna karaktären som ladugården har och bara använda oss av material och tekniker som ladan mår bra av.

En extra rolig anekdot om vår tomt är att den tillhör Sjöbo kommun, trots att grannen på andra sidan vägen tillhör Ystad. Förklaringen är att bonden som för flera decennier sedan ägde smedjan såg en möjlighet i att betala lägre skatt. Skatten var nämligen lägre i Sjöbo än Ystad och han ansökte således om att istället få tillhöra Sjöbo kommun. Och eftersom postadressen numera är Sjöbo så måste ju bonden åtminstone ha sparat några kronor.