Del 1: Att anlägga en äppelodling

Förra veckan var vi i Danmark och hämtade äppelträd till vår äppelodling. Hela idén med att ha en egen liten odling kom av att vi tycker att det är otroligt vackert med äppelträd och vi kommer också att kunna använda frukten, dels för att äta men också för pajer, sylt/mos och för att musta. På Sövde Musteri frågade vi var äppelodlarna vanligtvis köper sina träd och fick veta att det är från just Danmark. I princip alla odlare i södra Sverige åker till Danmark för att köpa träd till sina odlingar. Via en omväg genom Danska Fruktodlarföreningen fick vi till slut kontakt med Ole på Plantekoslen Vester Skovgård. Vi hade redan bestämt att vi ville ha Aroma och Discovery i odlingen och Ole hjälpte oss att ta fram två lämpliga sorter till som pollinerar varandra. Det där med pollinering är en halv vetenskap och som tur är finns en pollineringstabell som hjälp.

Väl framme på Vester Skovgård blev vi visade över en kullerstenslagd gårdsplan, ner i en källare, så låg att ingen av oss kunde stå raklång, där Ole hade sitt kontor. Han var inte riktigt beredd på vår ankomst och medan han skrev ut de papper som behövdes för leverans bjöd ha på nybryggt kaffe och förhörde oss om vårt projekt samtidigt som han berättade om en dansk lärarinna som, varje dag efter jobbet, tog hand om sina äppelträd i flera timmar. Och efter två koppar kaffe föreslog Ole att vi skulle gå en sväng bland odlingarna medan han letade på våra träd. Och det gjorde vi ju så gärna.













Efter vår lilla promenad där vi beundrade äppelodlingarna och drömde om vår egen lilla odling så hjälpte Ole oss att lasta på alla äppelträd på släpkärran.

Och efter det åkte vi genom det vackra danska landskapet tillbaka mot vårt vackra landskap. Med 100 äppelträd på släp och med minnet om en dag vi kommer att tänka på med glädje.

Äppelträd till salu!

Igår styrde vi kosan mot Danmark för att hämta äppelträd till vår odling. 100 stycken, vilket man kan tycka är ganska många. Och det är det ju också. Så nu när vi bestämt hur många vi ska sätta så har vi ganska många äppelträd över och dem är till salu.



Om ni är sugna på ett eller flera äppelträd (eller kanske en äppelodling!?) kommer vi att sälja dem under hela påskhelgen. Träden har bara rötter (barrods på danska), vilket är lämpligare än träd som vuxit i kruka då man ska plantera på våren. Priset är 200 kr st (jmfr. med c:a 400 kr på en plantskola). Sorterna vi har är Aroma, Discovery, Ingrid Marie och Katinka.

Vägbeskrivning för er som är sugna på att köpa äppelträd: Mitt emellan Ystad och Sjöbo på väg 13. Om man kommer från Sjöbo är det c:a 10 minuters bilfärd söderut mot Ystad och om man kommer från Ystad är det c:a 10 minuters bilfärd norrut mot Sjöbo. Skyltning finns vid vägen.

Välkomna att köpa äppelträd!

 

 

Inte nog med att vi renoverar - vi tänkte fixa en äppelodling också...

Ja - ni läste rätt! En äppelodling.

Vi har ju ganska mycket tomtmark. 4300 kvadratmeter för att vara ganska exakt och större delen av marken är gammal åkermark och inte anlagd trädgård. Vi ÄLSKAR äppelmust, äpplejuice och äppelpaj (ja, nästan allt som börjar med äpple-). Så vi håller nu på att anlägga en egen liten äppelodling på vår tomt.

Imorgon ska vi upp i ottan för att åka till Danmark och köpa äppelträd. Danmark igen tänker ni som följer bloggen!? Ja, Danmark igen. Det är nämligen facila priser på äppelträd i större kvantitet om man åker över sundet och de svenska äppelodlarna köper även sina träda från Danmark. Så under påskhelgen har vi några hål att gräva till de dryga femtio äppelträd som skall ingå i vår äppelträdgård. Det är lite att sätta sig in i om man ska ha en äppelodling. Bland annat pollinering som är en halv vetenskap. Hur som helst bör odlingen bestå av flera olika sorter som kan pollinera varandra (annars blir det ingen frukt). Vi fick hjälp av plantskolan som vi köper träden från med en lämplig mix av äpplen som är goda att äta, musta och göra paj av, några tidiga äpplen och några senare för att vi ska få längre skördeperiod och inte minst så pollinerar dessa äppelsorter varandra.

Vi har en dröm om att om några år få så stora skördar att vi kan beställa vår egen must på Sövde Musteri, som inte ligger långt ifrån ladan. För att få must på sina egna äpplen krävs en skörd på minst ett ton. Så Vi hoppas att de äppelsorter som vår lilla odling kommer att bestå av ger en rik skörd om några år.

Vår äppelodling kommer att bestå av sorterna Aroma, Discovery, Ingrid Marie och Katinka.

Kollage av bilder från Erling Nielsens Planteskole.

Utredning??? Eller vad heter det när man piffar till det i trädgården?

Jag saknar ett ord för motsvarigheten till inredning när man gör det utomhus. Utredning skulle kunna vara ett alternativt ord som, direkt översatt, skulle kunna fungera som att inreda men utomhus. Men att säga t.ex. "jag jobbade med lite utredning i trädgården i helgen", låter onekligen som något annat. Ni fattar...?

Förra året la vi sten runt våra bärbuskar men stenen har sjunkit ner i marken under vintern och det är svårt att underhålla gräset som växer runt buskarna. Från början tänkte jag bara gräva upp och lägga om stenen men allt eftersom jag grävde kom jag på att jag istället skulle göra om kanterna på alla bärbuskar och istället lägga tegelstenar runtom. Med tegelstenar blir det även lätt att göra ramarna runt alla bärbuskar lika stora och i linje med varandra. Så så fick det bli. Nu har vi sex ramar av tegelstenar som rymmer röda och svarta vinbär, röda krusbär och rabarber. En ram gapar tom i väntan på en gul krusbärsbuske som vi ska införskaffa. Sedan börjar vår bärodling bli komplett.

Vi har alltså sysselsatt oss med lite utredning - eller piffning i trädgården.

Det knoppas på fönsterbrädan

Det krävs allt en liten uppföljning av vår tomatodling - vi var nämligen själva ganska osäkra på vad det skulle bli av den. Men med ett litet drivhus på fönsterbänken i stan har det tagit sig riktigt fint, de små tomatplantorna.



Vi satte två frön i varje kruka och i alla små krukor utom en har det också kommit upp två små gröna stjälkar. Vi har troligtvis missat att lägga ner frön i den som gapar tom. Plantorna kommer nu att få växa till sig lite till och sedan kommer vi att plantera isär dem i större krukor. Det är första gången som vi odlar tomater från grunden så vi har så gått det går läst oss till hur man driver upp tomatplantor. Har ni några tips till oss på vägen?

Ett potatisland blir till

Första steget i vårt lilla självförsörjningsprojekt är att gräva ett större trädgårdsland för bland annat potatis och grönsaker som vi tror att vi kommer att förbruka större kvantitet av.

Så det ägnade vi helgen åt (ja, vi gjorde visserligen andra saker som att rensa ogräs, klippa grenar, jämna ut gräsmattan, sitta i solen lutade mot fasaden och lägga en sista hand på vårt köksgolv innan gjutning). Men helgens stora grej fick liksom bli det nya trädgårdslandet.

Vi började med att mäta upp det så stort som vi vill ha det , slog ner pinnar i hörnen och drog ett snöre runt dem för att ha något att navigera jordfräsen mot för att få raka kanter.

Och sen fräste vi (vi och vi, det var i själva verket Marcus som fräste och jag hejade på) på! (Själva grejen med att köra såg ut så här, där kan man även se hur landet såg ut innan det blev uppkört.)

Och ungefär så här ser det färdiga resultatet ut, minus grästuvorna försås. De har vi krattat bort.

Vi gjorde en utflykt till Österlen i fredags för att samla inspiration och för att göra några inköp till ladan. Med oss hem kom bland annat två säckar sättpotatis. Dels Princess som är en ganska tidig potatis och som lämpar sig väl för lagring och så en säck Mandelpotatis eftersom vi tycker att det är så otroligt gott. Just nu ligger sättpotatisarna framme i ljuset i ladan för att de ska få ålar innan vi ska sätta dem. Troligtvis kommer det att ta några veckor men när potatisen väl är redo så finns ett helt nytt trädgårdsland som är redo att ge oss mer potatis.

Om någon hade påstått att jag skulle förgro tomater hade jag skrattat

När jag var i tonåren trodde jag uppriktigt att jag var allergisk mot all form av trädgårdsarbete. Jag ville inte ha jord under naglarna, skulle inte rensa rabatter och tyckte att grönsaker införskaffades bäst från den lokala handlaren.

Om någon, för några år sedan, hade påstått att jag idag skulle få för mig att förgro tomatplantor med frön från förra årets egenodlade tomater, hade jag skrattat.

Nu hoppas jag snarare att jag skrattar av lycka när jag i sommar går ut i trädgården och plockar våra egenodlade tomater. Odlade från grunden och förgrodda i ett litet drivhus i vardagsrummet i stan.

Skrattar bäst som skrattar sist. Nu ska det banne mig bli tomater.

Inför odlingssäsongen - självförsörjningsprojektet

Hörrni, odlingssäsongen kommer, tack vare det milda vädret, att inledas tidigare i år än förra året. Just nu håller vi på att planera för vad vi ska odla i år. Vi kommer att utöka vårt trädgårdsland med ett större potatisland och ett större land för grönsaker som vill ha mer utrymme än det som finns i pallkragarna vi har sedan tidigare. Norr om de befintliga odlingslådorna kommer vi alltså att anlägga ett större odlingsland. Mellan de befintliga odlingslådorna och det nya landet kommer vi att ha bl.a. olika sorters rabarber, vinbärsbuskar, krusbär och hallon. Bilden nedan är från i somras och där ser ni även var det nya trädgårdslandet ska placeras.

På längre sikt hoppas vi kunna vara någorlunda självförsörjande på frukt, bär och grönsaker, åtminstone under sommaren och hösten. Frågan om vilka grönsaker vi skulle sätta kom då upp för diskussion och vi började leta på olika forum för tips på grönsaker för att få en varierad skörd som sträcker sig från tidig sommar till (gärna) långt in på hösten. Vi hittade den nya boken Rätt ur jorden: Handbok i självhushållning av Bella Linde och Lena Granefelt (Ordfront, 2014), vilket verkar vara den perfekta guiden för självförsörjning. För oss handlar den här ambitionen mest om att vi verkligen värdesätter och njuter av möjligheten att ha utrymmet att odla på och att kunna gå ut och plocka det vi behöver för en middag.

Vi är riktigt taggade inför den kommande odlingssäsongen och hoppas på en rik skörd. Oavsett hur vårt odlingsprojekt går är åtminstone en sak säker - och det är att man känner sig otroligt rik när man kan gå ut i trädgårdslandet och hämta potatis till middagen.

Vår tomathistoria

Tidigt i somras köpte Marcus två små späda tomatplantor på en trädgårdsmarknad i Sjöbo. De var då ungefär två decimeter höga. Idag går dessa, tidigare, späda tomatplantor under namnet "tomaterna från helvetet". Att vi lyckats odla fram en tomatskörd som liksom växer som ogräs hade vi nog aldrig kunnat ana. Vi tackar den skånska myllan för det! För vi har då rakt inte några gröna fingrar eller kunskap om tomtatodling.

Men vi har ett litet problem...

Jag fick för mig att jag skulle räkna tomaterna häromdagen. Jag slutade när jag kom till 80 st och insåg att jag bara hade räknat en liten bråkdel.

Hundratals tomater!

Och bara ett fåtal som hunnit mogna. Låt säga 10 stycken mogna tomater. Och sisådär tio kilo gröna, omogna tomater. Och vi har tyvärr inte någon större förhoppning om att hinna få så många fler mogna tomater nu när dagarna snabbt blir svalare.

Det är väldigt roligt att tomaterna dessutom nått en anslenlig storlek. Det bådar ju liksom gott inför nåsta års odling - att vi faktiskt kan lyckas. Med en varmare och mindre vindutsatt plats är nästa års ambition att vi ska lyckas vända den här lilla tomathistorien till tio kilo röda och tio stycken gröna.

 

Vad kan man göra med spillvirke?

Det blev en hel del spillvirke över när vi satte panelen i okantad ek på gavlarna. Dels fick vi ju kapa plankorna och flera decimeterlånga och breda brädlappar blev kvar - dessa kommer att lämpa sig väl för något kul projekt i framtiden. Det blev även över en hel del bitar an kanterna på ekplankorna eftersom vi kantsågade flera plankor till vindskivor och droppkant.

Detta är bara en bråkdel av spillvirkeshögen.

Vi fick ju en massa växter från Marcus mammas trädgård tidigt under sommaren, bland annat flera kryddväxter som då, i brist på tid och lämplig plats, lite provisoriskt grävdes ner tillsammans med nysatta morötter och salladslök. Men nu har vi äntligen fått ordning på en odlingslåda som är helt dedikerad till kryddorna. Eftersom flera kryddväxter är benägna att bre ut sig och ta över var någon form av indelning i lådan nödvändi - och vad passade inte bättre än att använda spillvirket?

Sagt och gjort.

Jag sågade till tre horisontella bitar och tryckte ner dem i lådan, de är några millimeter bredare än innermåttet på pallkragen för att de ska stå stadigt. Därefter kapade jag till de vertikala bitarna som är korta och går att flytta om i det fall man vill ge en kryddväxt mer eller mindre utrymme.

Och efter omplanteringen i denna låda ser det ut så här. Efter att denna bild togs har det även tillkommit persilja, malmört och libbsticka. Än så länge är libbstickan liten och pyttig men den kommer troligtvis att få respass från odlingslådan när den vuxit sig större - libbstickor kan nämigen bli ett par meter höga.

Eftersom eken är ett hårt och tåligt träslag kommer att att klara av att utsättas för både jord och väta som är förenat med odling. Och vi har även lyckats hitta en lösning med indelning av odlingslådan med hjälp av material vi redan har.

Odlingen - vad hände sen?

Vi har banne mig fått både färskpotatis och morrötter i trädgårdsplandet, precis som vi hoppades på. Och lite annat också. För jorden i Skåne kan man då rakt inte klaga på.

Så här såg det ut i slutet av april, när odlingsplatsen var så gott som klar:

Efter att vi fått en uppsättning pallkragar till la vi två på varandra.

Så här såg det ut i början av juni när det så smått hade börjat gro i landet:

Grönsakerna hade börjat titta upp ur jorden och vi hade kunnat sköra några rädisor men resten höll på sig några veckor till.

Vi fyllde våra odlingslådor med jord direkt från vår tomt och hoppades på det bästa - och det föll väldigt väl ut.

Så här ser det ut just nu:

I denna låda satte vi morrötter och salladslök. Morrötterna ville utan problem se dagens ljus men salladslöken lyser fortfarande med sin frånvaro. Det blir defenitivt ingen salladslök i trädgårdslandet nästa år, som nubörjarodlare tär det ju lite på självförtroendet när de inte ens tittar upp ur jorden. Vi har även satt örter som vi hämtat från Marcus mammas trädgård, dessa har tagit sig jättebra men ska flyttas till en annan odlingslåda som enbart ska rymma kryddväxter.

Sallad gick också utmärkt att odla. Jag har för mig att detta är isbergssallad. Den har dessutom kommit igen på ställen där jag plockade sallad i början av sommaren - och sånt är ju ytterst tacksamt. I den tomma halvan odlade vi ruccola. Det gick sådär, den blev väldigt stark i smaken och stod sig inte så pass länge att vi lyckades använda den. Slutsats: no more ruccola.

Morrötter alltså, det gick utmärkt att odla. Vi satte bara morrötter i en hel låda och efter en del gallring har de vuxit sig både stora och goda. Vi plockar den som mellanmål när vi går runt och påtar.

Men sockerärtorna kan nog ändå ha varit de mest positivt överraskande. Plantorna har vuxit sig ordentligt stora, lite så stora att de till och med tynger ner klätterställningen som alltså borde ha varit av lite grövre kaliber (lärdom till nästa år). De har dessutom gett skörd under flera veckor och som grädden på moset är de förbaskat goda.

 Lite FÖR goda. Så goda att det liksom inte går att låta bli att äta upp dem när de bara hänger där.

Och tomaterna ska vi inte tala om! De var tjugocentimetersplantor när Marcus kom hem med dem från en plantmarknad i Sjöbo och i ärlighetens namn var jag ganska skeptisk när han inkrätade i rädiselandet och petade ner dessa tu i ena änden. Nu är de en dryg meter höga och dignar av tomater. Eftersom vi båda är av en ganska otålig sort (jag och Marcus alltså, inte tomaterna) funderar vi på att göra inlagda gröna tomater. Det finns nämpligen plenty.



Från ovan nämnda plantmarknad kom Marcus även hem med en lite ynklig rabarber. När den stackars lilla rabarbern petades ner i jorden hade jag inget som helst hopp om att kunna skörda rabarber denna sommar. Även om skörden inte har blivit av någon överdriven kvantitet så har vi ändå kunnat smaka på våra egna rabarber i både kak- och krämform.

Och inte minst så har vi potatis som vid detta tillfälle inte var överdrivet fotogenisk - men den blev väldigt god och vi har faktiskt bara ett par stånd kvar i landet. Till nästa sommar ska potatislandet utökas flera gånger om.

Före och efter: Trädgårdsland

Tidigt i våras började vi med att anlägga vårt trädgårdsland. Vi har skrivit om arbetet tidigare, i slutet av april såg det ut så här - då var pallkragarna redo för odling. Innan vi påbörjade arbetet såg det ut så här:



23 mars: En stor hög av trädgårds- och byggavfall som vår granne Tore hjälpte oss att flytta på med sin hjullastare.

 



14 april: När högen väl var borta började vi anläggningen av trädgårdslandet med hjälp av pallkragar.



9 juni: Nu, ett par månader senare är trädgården prunkande grön och potatisen går snart att skörda, rädisorna har redan provsmakats (trots att de inte var tillräckligt vuxna) och ärtorna börjar så smått att klättra upp för "klätterställningen" vi byggt i den bortre odlingslådan.



Under pilen vid trädgårdslandet har vi ställt ut ett par stolar och bord och det är här vi sätter oss ner, plockar blommor och sätter i en vas, pustar ut, äter lunch, äter middag och njuter av den helt otrolig utsikten, över det vackra landskapet, som vi har härifrån.

Delad glädje är dubbel grönskande glädje

Igår gjorde vi ett besök i Marcus mammas trädgård och fick med oss ett helt billass med växter som ska få flytta in i vår trädgård.

Av den anledningen ser det ut så här i bilen nu när vi är på väg till ladan:


Delad glädje är dubbel glädje!

Tillfredställelsen av ett trädgårdsland som är redo för odling

Såhär, lagom till att odlingssäsongen drar igång på allvar har vi äntligen färdigställt vårt trädgårdsland och gjort klart stenläggningen runt odlingslådorna, som vi skrev om för ett par veckor sedan. Det känns helt fantastiskt att vi så småningom kommer att kunna skörda färskpotatis och små spröda och krispiga morrötter från de här lådorna. Nu är det möjligt att jag jinxar det här bara för att jag målar upp en så romantisk bild av hur jag önskar att den här odlingshistorien ska fortlöpa. Hur som helst är vårt trädgårdsland så redo som ett trädgårdsland kan bli

Färdigt! Trodde vi när stenen i mittgången var på plats.



Och stensättningen blev så bra som en relativt spontan stensättning med man-tager-vad-man-hafver-sten kan bli.

Provgick och allt för att se så att det kändes bra att trampa runt där bland odlingslådorna. Och det kändes väldigt bra.



Men så kom vår granne, Tore, som vi berättat om tidigare, gåendes och undrade om vi ville ha fler pallkragar till vårt trädgårdsland. Och det ville vi ju såklart, om vi odlar på höjden kan man ju tänka sig att det blir mer växtkraft i lådorna.

Så vi får allt ta tillbaka det där med att pallkragarna var redo för odling för ett par veckor sedan. För NU är de ännu mer redo!

Nu har vi anlagt ett trädgårdsland

För några veckor sedan skrev vi om projektet att anlägga ett trädgårdsland på platsen bakom syrénhäcken. Så här såg det ut då:

Fortfarande snötäckt och en stor hög beståendes av allsköns trädgårdsavfall tillsammans med en otrevlig mix av bl.a. krossat tegel.

Under veckan som gick fick vi återigen hjäl av vår granne Tore som kom med sin hjullastare och flyttade på majoriteten högen. När vi kom till ladan i lördags var den bara en plan och fin yta som bara gapade tom och i princip bad om att få bli trädgårdsland.

Vi hade totalt sex pallkragar, vi börjar med dessa i år och om det går bra med odlingen och om vi tycker att det är kul utökar vi med fler till nästa år. Vi bestämde oss för att vi skulle göra en gång som var centrerad mot pilen och placera pallkragarna utmed denna.

Vi använde ett uppspänt snöre samt ett måttband för att mäta och placera ut lådorna.

Det krävdes även viss finjustering för att få dem på plats och i linje med varandra.

Voila!

För att få ut ett lämpligt mått mellan lådorna provsatt vi på marken och kände av så att det fanns gott om utrymme för att sitta mellan pallkgarna och rensa och skörda, det resulterade i att avståndet mellan dem blev 70 cm.  Så småningom kommer vi att sätta gräs på ytan runtom odlingslådorna. För att kunna gå runt lådorna, även i blött väder, utan att få skånsk mylla upp till knäna lade vi ut stenar emellan. Stenarna kommer ursprungligen från en gammal mölla och följde med på köpet med ladan. Det känns jättekul att kunna använda stenarna och de är dessutom otroligt vackra. Nästa helg kommer vi att färdigställa stenläggningen i gången mot pilen, längsmed odlingslådorna och så ska torven som ligger i lådorna blandas upp med skånsk mylla.

Sedan är pallkragarna och vi redo för morrötter, lök, färskpotatis och jordgubbar. Och kanske en och annan sockerärt.

 

Nu anlägger vi ett trädgårdsland...

...eller rättare sagt så anlägger vi ett trädgårdsland inom en snar framtid. Och det är här som det kommer att bli. Som vi skrev om förra veckan kommer vi att ha odlingslådor. I år börjar vi med sex stycken. Om det går bra och om vi tycker att det är kul anlägger vi ett större land nästa år för det kommer att finnas gott om utrymme för detta och vi räknar med att vedtraven kommer att vara uppeldad i kaminen till nästa sommar. Under pilen i bakgrunden tänker vi ha ett litet bord och ett par stolar där vi bara kan sitta och ha det bra och titta på utsikten och pusta ut.

Vi har ju en ganska vindutsatt tomt och troligtvis lämpar sig inte alla typer av grönsaker för odling på den här typen av blåsig tomt. Tipsa oss gärna om tåliga grönsaker som växer bra i Skånsk mylla.

Planering av plantering

Ikväll skissar vi lite på anläggningen av trädgårdsland och bärbuskar. Vi kommer att anlägga trädgårdsland i fler pallkragar som vi ställer upp på en yta. Däremot så glömde jag att rita in en stor pil och fick därför, ofrivilligt, flytta potatislandet.

Nu återstår planeringen av vad vi ska odla i alla lådor.