Äppelträd till salu!

Igår styrde vi kosan mot Danmark för att hämta äppelträd till vår odling. 100 stycken, vilket man kan tycka är ganska många. Och det är det ju också. Så nu när vi bestämt hur många vi ska sätta så har vi ganska många äppelträd över och dem är till salu.



Om ni är sugna på ett eller flera äppelträd (eller kanske en äppelodling!?) kommer vi att sälja dem under hela påskhelgen. Träden har bara rötter (barrods på danska), vilket är lämpligare än träd som vuxit i kruka då man ska plantera på våren. Priset är 200 kr st (jmfr. med c:a 400 kr på en plantskola). Sorterna vi har är Aroma, Discovery, Ingrid Marie och Katinka.

Vägbeskrivning för er som är sugna på att köpa äppelträd: Mitt emellan Ystad och Sjöbo på väg 13. Om man kommer från Sjöbo är det c:a 10 minuters bilfärd söderut mot Ystad och om man kommer från Ystad är det c:a 10 minuters bilfärd norrut mot Sjöbo. Skyltning finns vid vägen.

Välkomna att köpa äppelträd!

 

 

Inte nog med att vi renoverar - vi tänkte fixa en äppelodling också...

Ja - ni läste rätt! En äppelodling.

Vi har ju ganska mycket tomtmark. 4300 kvadratmeter för att vara ganska exakt och större delen av marken är gammal åkermark och inte anlagd trädgård. Vi ÄLSKAR äppelmust, äpplejuice och äppelpaj (ja, nästan allt som börjar med äpple-). Så vi håller nu på att anlägga en egen liten äppelodling på vår tomt.

Imorgon ska vi upp i ottan för att åka till Danmark och köpa äppelträd. Danmark igen tänker ni som följer bloggen!? Ja, Danmark igen. Det är nämligen facila priser på äppelträd i större kvantitet om man åker över sundet och de svenska äppelodlarna köper även sina träda från Danmark. Så under påskhelgen har vi några hål att gräva till de dryga femtio äppelträd som skall ingå i vår äppelträdgård. Det är lite att sätta sig in i om man ska ha en äppelodling. Bland annat pollinering som är en halv vetenskap. Hur som helst bör odlingen bestå av flera olika sorter som kan pollinera varandra (annars blir det ingen frukt). Vi fick hjälp av plantskolan som vi köper träden från med en lämplig mix av äpplen som är goda att äta, musta och göra paj av, några tidiga äpplen och några senare för att vi ska få längre skördeperiod och inte minst så pollinerar dessa äppelsorter varandra.

Vi har en dröm om att om några år få så stora skördar att vi kan beställa vår egen must på Sövde Musteri, som inte ligger långt ifrån ladan. För att få must på sina egna äpplen krävs en skörd på minst ett ton. Så Vi hoppas att de äppelsorter som vår lilla odling kommer att bestå av ger en rik skörd om några år.

Vår äppelodling kommer att bestå av sorterna Aroma, Discovery, Ingrid Marie och Katinka.

Kollage av bilder från Erling Nielsens Planteskole.

Utredning??? Eller vad heter det när man piffar till det i trädgården?

Jag saknar ett ord för motsvarigheten till inredning när man gör det utomhus. Utredning skulle kunna vara ett alternativt ord som, direkt översatt, skulle kunna fungera som att inreda men utomhus. Men att säga t.ex. "jag jobbade med lite utredning i trädgården i helgen", låter onekligen som något annat. Ni fattar...?

Förra året la vi sten runt våra bärbuskar men stenen har sjunkit ner i marken under vintern och det är svårt att underhålla gräset som växer runt buskarna. Från början tänkte jag bara gräva upp och lägga om stenen men allt eftersom jag grävde kom jag på att jag istället skulle göra om kanterna på alla bärbuskar och istället lägga tegelstenar runtom. Med tegelstenar blir det även lätt att göra ramarna runt alla bärbuskar lika stora och i linje med varandra. Så så fick det bli. Nu har vi sex ramar av tegelstenar som rymmer röda och svarta vinbär, röda krusbär och rabarber. En ram gapar tom i väntan på en gul krusbärsbuske som vi ska införskaffa. Sedan börjar vår bärodling bli komplett.

Vi har alltså sysselsatt oss med lite utredning - eller piffning i trädgården.

Om någon hade påstått att jag skulle förgro tomater hade jag skrattat

När jag var i tonåren trodde jag uppriktigt att jag var allergisk mot all form av trädgårdsarbete. Jag ville inte ha jord under naglarna, skulle inte rensa rabatter och tyckte att grönsaker införskaffades bäst från den lokala handlaren.

Om någon, för några år sedan, hade påstått att jag idag skulle få för mig att förgro tomatplantor med frön från förra årets egenodlade tomater, hade jag skrattat.

Nu hoppas jag snarare att jag skrattar av lycka när jag i sommar går ut i trädgården och plockar våra egenodlade tomater. Odlade från grunden och förgrodda i ett litet drivhus i vardagsrummet i stan.

Skrattar bäst som skrattar sist. Nu ska det banne mig bli tomater.

Vad kan man göra med spillvirke?

Det blev en hel del spillvirke över när vi satte panelen i okantad ek på gavlarna. Dels fick vi ju kapa plankorna och flera decimeterlånga och breda brädlappar blev kvar - dessa kommer att lämpa sig väl för något kul projekt i framtiden. Det blev även över en hel del bitar an kanterna på ekplankorna eftersom vi kantsågade flera plankor till vindskivor och droppkant.

Detta är bara en bråkdel av spillvirkeshögen.

Vi fick ju en massa växter från Marcus mammas trädgård tidigt under sommaren, bland annat flera kryddväxter som då, i brist på tid och lämplig plats, lite provisoriskt grävdes ner tillsammans med nysatta morötter och salladslök. Men nu har vi äntligen fått ordning på en odlingslåda som är helt dedikerad till kryddorna. Eftersom flera kryddväxter är benägna att bre ut sig och ta över var någon form av indelning i lådan nödvändi - och vad passade inte bättre än att använda spillvirket?

Sagt och gjort.

Jag sågade till tre horisontella bitar och tryckte ner dem i lådan, de är några millimeter bredare än innermåttet på pallkragen för att de ska stå stadigt. Därefter kapade jag till de vertikala bitarna som är korta och går att flytta om i det fall man vill ge en kryddväxt mer eller mindre utrymme.

Och efter omplanteringen i denna låda ser det ut så här. Efter att denna bild togs har det även tillkommit persilja, malmört och libbsticka. Än så länge är libbstickan liten och pyttig men den kommer troligtvis att få respass från odlingslådan när den vuxit sig större - libbstickor kan nämigen bli ett par meter höga.

Eftersom eken är ett hårt och tåligt träslag kommer att att klara av att utsättas för både jord och väta som är förenat med odling. Och vi har även lyckats hitta en lösning med indelning av odlingslådan med hjälp av material vi redan har.

Vi har visst grävt en liten grop

Vi hyrde ju en grävmaskin för ett par veckor sedan, främst för att gräva ner avloppsledningar men vi passade även på att gräva för uteplatsen under pilen och inte minst så gjorde vi en liten grop som ska bli en baddamm.

Baddamm!?

En baddamm är en damm som är tillräckligt stor och tillräckligt djup att kunna inhysa sådana växter som klarar av att rena vattnet så pass mycket att vattnet i dammen blir drickbart - och även så rent att det går att bada i den.

För att den ska fungera behövs:

• Cirkulation


• Flera nivåer där växterna placeras (alltså olika djup)


• Växternas uppgift är att plocks bort oönskade ämnen och rens vattnet

Något att tänka på om man vill använda dammen att bada i är att crikulationspumpen inte bör placeras i vattnet eftersom man inte vill ha elektricitet i vatten där man ska bada, pumpen bör placeras i ett pumpus intill dammen.

Bortsett från att en baddamm är mycket djupare anlägger man den på samma sätt som en "vanlig" trädgårdsdamm med dammduk och växter. Det finns flera företag som säljer dammdukar i skräddarsydd storlek till ett överkomligt pris.

Vår första tanke med att anlägga en damm var att samla ihop regnvatten för att ha vatten att vattna med i trädgården men förhoppningen är även att vi ska kunna ta ett dopp under varma sommardagar.

Bara genom hålet som nu är grävt på tomten har ängen på baksidan av ladan blivit något helt annat än bara en stor gräsplan. Grävningen är redan gjord men vi kommer troligtvis att vänta till nästa år med att färdigställa dammen.



Det blev visst en liten platå av jorden vi grävde upp.



Den lilla gropen...



Här syns även de olika nivåerna där växterna som ska rena dammen kommer att placeras. Vattnet som finns i nu är vatten som naturligt samlats i dammen efter några regnskurar.

Till dess dras vi med vår "lilla" grop som blev en sisådär
170 kvadratmeter stor.

När skickarglädjen inte är glädjande

Mot planket som omringar vår tomt finns ett litet arrangemang i form av en uteplats med en pergola och någon form av hyllösning (kanske för att ställa blommor på). Sittandes vid denna lilla skapelse ska man sedan kunna blicka ut över en damm som är gjuten i betong och lyssna till en lika gjuten porlande bäck som slingrar sig några meter bort på tomten. Men varken dammen och den porlande bäcken har porlat speciellt mycket de senaste åren eftersom dammen spruckit och därefter inte blivit omhändertagen. Nu är i alla fall dammen ett minne blott och några skottkärror jord senare kommer även den gjutna bäcken att vara det.

MEN uteplatsen med pergolan har fått stå kvar eftersom vi inte direkt kommer att ha några andra arrangerade uteplatser att tala om förrän nästa sommar.

Eftersom vi har viss allergi mot snickarglädje som inte är från tidigt 1900-tal eller tidigare fick jag för mig att jag skulle skruva ner den. Och det visade sig gå väldigt smidigt.



Alltså, det är ju inte den vackraste av skapelser men den fyller ändå en funktion och från platsen har vi överblick över hela vår gårdsplan.

Och efter nedmonteringen av snickarglädjen och "hyllorna" blev detta en mycket mer behaglig plats som också låter fler personer att sitta här. Det vita plastbordet blev utbytt till ett bord i massiv teak som vi räddade från soptippen i början av sommaren från en man som skulle slänga det för att "det var otympligt". Men när det bara ska stå där gör inte otympligheten så mycket.

Och vips så har vi nu en uteplats som är betydligt mer glädjande utan sin snickarglädje.

 

Odlingen - vad hände sen?

Vi har banne mig fått både färskpotatis och morrötter i trädgårdsplandet, precis som vi hoppades på. Och lite annat också. För jorden i Skåne kan man då rakt inte klaga på.

Så här såg det ut i slutet av april, när odlingsplatsen var så gott som klar:

Efter att vi fått en uppsättning pallkragar till la vi två på varandra.

Så här såg det ut i början av juni när det så smått hade börjat gro i landet:

Grönsakerna hade börjat titta upp ur jorden och vi hade kunnat sköra några rädisor men resten höll på sig några veckor till.

Vi fyllde våra odlingslådor med jord direkt från vår tomt och hoppades på det bästa - och det föll väldigt väl ut.

Så här ser det ut just nu:

I denna låda satte vi morrötter och salladslök. Morrötterna ville utan problem se dagens ljus men salladslöken lyser fortfarande med sin frånvaro. Det blir defenitivt ingen salladslök i trädgårdslandet nästa år, som nubörjarodlare tär det ju lite på självförtroendet när de inte ens tittar upp ur jorden. Vi har även satt örter som vi hämtat från Marcus mammas trädgård, dessa har tagit sig jättebra men ska flyttas till en annan odlingslåda som enbart ska rymma kryddväxter.

Sallad gick också utmärkt att odla. Jag har för mig att detta är isbergssallad. Den har dessutom kommit igen på ställen där jag plockade sallad i början av sommaren - och sånt är ju ytterst tacksamt. I den tomma halvan odlade vi ruccola. Det gick sådär, den blev väldigt stark i smaken och stod sig inte så pass länge att vi lyckades använda den. Slutsats: no more ruccola.

Morrötter alltså, det gick utmärkt att odla. Vi satte bara morrötter i en hel låda och efter en del gallring har de vuxit sig både stora och goda. Vi plockar den som mellanmål när vi går runt och påtar.

Men sockerärtorna kan nog ändå ha varit de mest positivt överraskande. Plantorna har vuxit sig ordentligt stora, lite så stora att de till och med tynger ner klätterställningen som alltså borde ha varit av lite grövre kaliber (lärdom till nästa år). De har dessutom gett skörd under flera veckor och som grädden på moset är de förbaskat goda.

 Lite FÖR goda. Så goda att det liksom inte går att låta bli att äta upp dem när de bara hänger där.

Och tomaterna ska vi inte tala om! De var tjugocentimetersplantor när Marcus kom hem med dem från en plantmarknad i Sjöbo och i ärlighetens namn var jag ganska skeptisk när han inkrätade i rädiselandet och petade ner dessa tu i ena änden. Nu är de en dryg meter höga och dignar av tomater. Eftersom vi båda är av en ganska otålig sort (jag och Marcus alltså, inte tomaterna) funderar vi på att göra inlagda gröna tomater. Det finns nämpligen plenty.



Från ovan nämnda plantmarknad kom Marcus även hem med en lite ynklig rabarber. När den stackars lilla rabarbern petades ner i jorden hade jag inget som helst hopp om att kunna skörda rabarber denna sommar. Även om skörden inte har blivit av någon överdriven kvantitet så har vi ändå kunnat smaka på våra egna rabarber i både kak- och krämform.

Och inte minst så har vi potatis som vid detta tillfälle inte var överdrivet fotogenisk - men den blev väldigt god och vi har faktiskt bara ett par stånd kvar i landet. Till nästa sommar ska potatislandet utökas flera gånger om.

Vi duschar kallt och sällan

Många vänner och vår familj undrar hur vi duschar när vi är i ladan.

Lite skämtsamt brukar vi säga att vi inte duschar. Men det är en sanning med modifikation. I själva verket duschar vi faktiskt. Och vi gör det i en trädgårdsdusch som är kopplad till vår vanliga trädgådsslang. Utöver det brukar vi ofta åka och ta ett svalkande dopp i Sövdesjön för att få av oss det värsta byggdammet.



Duschen är ombyggd och har fått en större, riktig, duschsil istället för den i original som hade c:a 20 år på nacken och gått sönder.



Duschen är inklämd bakom en häck och bakom en liten stenhög, i stenhögen finns en itusågad sten som är perfekt att ställa schampo och duschkräm på.

Vi duschar snabbt och kallt. Men det går. Och jisses vad vi uppskattar duschen i stan när vi kommer hem emellanåt.

Ladans spottsoppa

Vi har inte mindre än fem körsbärsträd på tomten, tre av dem är planterade och de andra två har liksom bara bestämt sig för att de ska få finnas där själva. Detta innebär att vi har kollosala mängde körsbär och eftersom vi vill få ut så mycket som möjligt av det vår trädgård kan ge har vi kokat en del spottsoppa.

Spottsoppa?

Många lyfter på ögonbrynen över namnet. Det är kort och gott körsbärssoppa som fått namnet av att man är tvungen att spotta kärnor när man äter den.

De finaste körsbären bor lite högre upp i trädet, en stege är såklart nödvändig för att komma åt dem.

Det går åt c:a 1 liter körsbär till en sats spottsoppa. Ungefär fem sekunder efter att denna bild togs välte jag hela lådan och svor så högt att Marcus snarare trodde att jag ramlade ner från stegen.

1. Häll körsbären i en tjockbottnad gryta. Strö över strösockret och låt vila i c:a 15 minuter


2. Tillsätt vattnet och sätt spisen på medelhög värme


3. Skumma av den så snart den börjat koka och skum bildas (skum är nämligen oftast orsaken till att mögel bildas)


4. Koka tills bären blir mjuka och släpper lite färg - man vill ju att soppan ska få fin röd färg


5. Dra av den från värmen, blanda potatismjölet med lite vatten och häll i det i en stråle medan du rör om


6. Sätt tillbaka grytan på spisen och ta av den igen så snart den börjat bubbla och tjocknat till lite


7. Låt svalna lite innan servering

Och här är det färdigkokade resultatet! 

Det är gott att äta den både varm och kall och med en klick grädde eller glass i. Just nu har vi inte riktigt ro att vispa grädden (vilket såklart är godast) så vi häller bara i en liten skvätt när vi lagt upp soppan på tallrikar.

Smaskens är bara förnamnet, trots att spottsoppa inte låter något vidare!

I veckorna kokar vi saft - på helgerna bygger vi om en lada

Vad pysslar vi egentligen med i veckorna, när vi har åtta till fem-jobb och inte kan vara i ladan?

Givetvis så går en hel del av tiden åt till planering av hur vi ska ha det, vilka hantverkare vi ska anlitsa samt avtal med dessa (det återkommer vi till i ett eget inlägg så småningom), vilka material vi ska ha, inhandling av verktyg och andra prylar vi kommer att behöva, funderingar kring inredning och andra lösningar.

Den här veckan har vi även haft en sats flädersaft på lut i kylskåpet. Vi har inte mindre än fyra fläderbuskar (okej, en är ordentligt planterad och de andra tre har liksom valt sina platser i trädgården själva, så att säga). Sent i söndags kväll skördade vi fläderblommor och satte den första av förhoppningsvis flertalet satser flädersaft för den här sommaren.

Vi tänkte att vi skulle bjuda på receptet på Ladans Flädersaft - inte speciellt krångligt att göra och alldeles för gott för att låta bli!



60 st klasar fläderblommor

6 tunnt skivade citroner

3 l vatten

2 kg socker (ja, det är en sockerbomb men om man vill ha den mer syrlig kan man såklart dra ner på sockermängden)

100 g citronsyra

1. Skölj fläderblommorna ordentligt (för att undvika att t.ex. småkryp smaksätter saften)

2. Varva fläderblommor och citronskivor i en stor hink/bunke som är möjlig att täcka över

3. Koka upp vatten och tillsätt sedan sockret och citronsyran till det uppkokta vattnet - låt sockret lösa sig i vattnet

4. Häll vatten-, socker och citronsyralösningen över fläderblommor och citronskivor i hinken/bunken

5. Täck över och låt stå i 3-4 dagar innan silning genom silduk och upphällning. Provsmaka gärna när du tror att den börjar bli klar - om den känns svag kan du låta den stå ytterligare någon dag

 

Vad hände egentligen med djungeln från bilen?

För några helger sedan live-bloggade vi om det här då vi var på väg till ladan med ett minst sagt grönt lass - mer liknande en djungel.

Vad hände egentligen med djungellasset?

Jo, det fick omgående ta plats i vår utarmade rabatt som löper i en vinkel längs med hela uppfarten från vägen till ladan..  Rensingen av rabatten är även en historia för sig då den visade sig gapa väldigt tom på flera ställen efter det att allt gräs och ogräs rensats bort.

Här kommer en liten före- och efterkavalkad:

         

Efter rensning av denna rabatt som var övervuxen med gräs dök ett par pionstjälkar upp och även något som påminner om lammöron. Men fortfarande väldigt tom.

In flyttade en annan pionstjälk som flyttades från en plats lite längre bort i rabatten samt några små buskar och blommor från Marcus mammas trädgård.

Hörnet på rabatten rensades från gräs och ogräs, kvar blev en stor tuva med timochtej.

Tillsammans med timochtejen fick två marktäckare flytta in - en murgröna och en kärleksört.

Pionen som står och skäms lite i mitten av rabatten fick flytta och göra vår andra pion sällskap. Nu, några veckor senare blommar de och det visade sig att det är två olika sorter. Det blev väldigt effektfullt och jättefina tillsammans. Här fanns sedan tidigare tulpaner (även om tulpansäsongen nu är över) samt ett fåtal smultronplantor som vi satt tidigare.

Pionen flyttades, fler smultronplantor grävdes ner, tanken är att smultronen ska få ta över rabatten. En blomma från Marcus mammas trädgård grävdes också ner. Den kommer (när den visar på lite överelednadsinstinkt) att få vackra gula blommor.

Här huserar sedan tidigare en troll-/ormhassel, en stor väldoftande jasminbuske, stora sjok av gula blommor som växer som ogräs överallt på tomten samt några buskar och blommor av okänd sort.

Hit flyttade en daggkåpa som vi hoppas ska sprida sig ordentligt, gul solhatt, ännu fler smultronplantor, en palettverbena (som inte finns med i denna bild då vi satte den senare).

Vi grävde bort en del av ovan nämnda ogräsväxande gula blommor med ambitionen att få in ett litet blått hav i mitten av rabatten. Här huserar numera en lavendel, en verbena och även två salvior som sattes efter att bilden togs.

Och hur har det gått med växternas överlevnad?

Flera växter har tagit sig riktigt bra, bland annat en jättefin verbena och även smultronplantor. Däremto ser de flesta växter ut att leva en ganska tynande tillvaro just nu. Trots allt har de ju blivit uppgrävda med rötterna som var ordentlig rotade i Ljunghusen men med lite vattning, ompyssling och vänliga ord hoppas vi på att de lyckas acklimatisera sig på landet.

För övrigt kan vi verkligen rekommendera att dela växter med någon som har en frodande trädgård -  om vi skulle ha köpt alla dessa växter på en handelsträdgård eller plantskola hade det gått på tusentals kronor - nu kostade det en bilfärd.

Konsekvensen? En halv myrstack i bilen följde med på köpet.

Trädgårdshäng. Bokstavligt talat.

Vi har mycket att göra i ladan i sommar men jobb till trots kommer vi att tillåta oss att bara njuta av ledighet och det vackra landskapet runtomkring ladan. Vi har fått en hängmatta som ska hängas upp mellan två körsbärsträd i ett hörn av trädgården, läget på tomten och mellan träden, som även ger lite skugga, är helt perfekt för en hängmatta att vila sig på i några minuter.

Det finns även en överhängande risk att det kommer att bli trängsel i hängmattan under sommaren, kanske måste vi skaffa en till... Det finns dessutom en hel massa urtjusiga hängmattor att köpa just nu. Här är några tips till er som är på hängmattejakt:



1.) I vackert och grönskande mönster av grafiska formgivaren Lisa Bengtsson, 599 kr från Hemtex 2.) Hängmatta i rep från Granit, 279 kr  3.) En naturlig variant i kraftig naturfärgad bomull från danska Skagerak, 956 kr från Rum21.se 4.) Bananformad hängmatta som man kan trängas flera stycken i, denna färgglada kommer från Indiska, 499 kr,

Före och efter: Trädgårdsland

Tidigt i våras började vi med att anlägga vårt trädgårdsland. Vi har skrivit om arbetet tidigare, i slutet av april såg det ut så här - då var pallkragarna redo för odling. Innan vi påbörjade arbetet såg det ut så här:



23 mars: En stor hög av trädgårds- och byggavfall som vår granne Tore hjälpte oss att flytta på med sin hjullastare.

 



14 april: När högen väl var borta började vi anläggningen av trädgårdslandet med hjälp av pallkragar.



9 juni: Nu, ett par månader senare är trädgården prunkande grön och potatisen går snart att skörda, rädisorna har redan provsmakats (trots att de inte var tillräckligt vuxna) och ärtorna börjar så smått att klättra upp för "klätterställningen" vi byggt i den bortre odlingslådan.



Under pilen vid trädgårdslandet har vi ställt ut ett par stolar och bord och det är här vi sätter oss ner, plockar blommor och sätter i en vas, pustar ut, äter lunch, äter middag och njuter av den helt otrolig utsikten, över det vackra landskapet, som vi har härifrån.

Nu planerar vi vår trädgård

Idag har vi haft finbesök i ladan av Monica som driver Vasaholm Trädgård som ligger mitt emellan Malmö och Sjöbo. Vi stannade vid Vasaholm Trädgård, som är en mysig plantskola, på nationaldagen för att främst titta på utbudet av träd. Att vi ska plantera träd har vi skrivit om tidigare. Vår ambition är att inspireras av växtligheten i en klassisk skånsk trädgård samtidigt som vi ska planera trädgården (vi har ju c:a 4000 kvm) utifrån vad som passar på den stora ytan vi har.

Av alla plantskolor vi hitintills besökt är det Vasaholm som haft klassiska växter och träd i sitt utbud, andra plantskolor har bara haft exempelvis valnöt. Det som säljs idag är i majoritet moderna och förädlade växter, därför är det extra roligt att vi hamnade hos Monica som har växter som vi vill ha och dessutom har stor kunskap om äldre, traditionella växter.

Monica kommer att hjälpa oss att välja ut klassiska växter och träd som passar bra baserat på förhållandena på vår tomt och i höst är planen att vi ska sätta de första träden.





Vi gick även en runda i trädgården och fick hjälp med att identifiera de olika växterna. Många växter och träd har vi själva kunnat identifiera men det finns också många som vi inte känner igen - men det gjorde såklart Monica.

Monica vurmar ju även för äldre, traditionella växter och träd - något som vi tycker är extra kul!

Delad glädje är dubbel grönskande glädje

Igår gjorde vi ett besök i Marcus mammas trädgård och fick med oss ett helt billass med växter som ska få flytta in i vår trädgård.

Av den anledningen ser det ut så här i bilen nu när vi är på väg till ladan:


Delad glädje är dubbel glädje!

Nu börjar livet på landet ordentligt

Nu har vi haft två extra lediga dagar i ladan - den här otroligt välkomna klämdagen och gårdagen, tillika svenska flaggans dag, som vi firade med att, i brist på flaggstång, fästa en blågul fana på vårt plank och äta matjesilltårta.





Marcus forslade även ut den sista betongen från golvet vi bilat upp, ett mindre kul och tungt arbete men det behövde ändå göras.

Jag har fått den äran att manövrera åkgräsklipparen, vilket jag gärna gör - resultatet blir nämligen väldigt tillfredsställande. Aldrig hade vi väl trott att det skulle gå att få ordning på den skånska djungel som vi möttes av för några veckor sedan.

Men växer gör det fortfarande, både sådant vi vill ska växa och även en hel del ogräs. För att den önskvärda växtligheten (trädgårdslanden, vinbär, krusbär, rabarber och hallon) ska få en extra skjuts har vi fått lov av vår granne en bit bort att komma med skottkärra och hämta gödsel.

Det är även samma granne som har korna som råmar idylliskt på avstånd.

Livet på landet alltså!

Hur klipper man 4300 kvm gräs?

Hur klipper man 4300 kvm gräsmatta utan traktor? Jo, självklart köper man en traktor.



Och det var precis vad Marcus hade gjort när jag kom hem från en möhippa i söndags. Och klippt gräset hade han också. Gräsmattan är kraftigt eftersatt då den fick växa vilt under hela förre året och det kommer troligtgvis att krävas några klipp innan gräset blir mer välmående. Växer gör det däremot, lite mer än man kanske önskar.



Den enorma växtkapaciteten innebär också att vi bekämpar otaliga maskrosor stora som pelargoner som insisterar på att ståtlig resa sig raklånga upp ur både gräsmatta, rabatt och uppfart. Men med lite envishet ska vi nog bli av med dem.